PARASITER

LOPPOR OCH SKYDD MOT LOPPOR


Loppor är vanliga och irriterande parasiter som kan ge upphov till hudsjukdomar och allergier. Vuxna loppor lever i kattens päls, men ägg, larver och puppor är utspridda i kattens omgivning.

Det finns många olika produkter för att få bukt med loppor hos katter, bland annat spot-on-produkter som droppas på huden, halsband, tabletter, spray och schampo. Vissa av produkterna är långtidsverkande, medan andra verkar under en kortare tid. En del av produkterna kan tvättas av och andra inte. Detta kan vara viktigt att känna till om din katt går ut eller om du tvättar den regelbundet. Vissa produkter kräver recept från veterinär medan andra produkter kan köpas receptfritt på apotek. Det är en bra idé att rådfråga en veterinär om vilken lösning som passar bäst för just din katt.

Oavsett vilket medel du väljer för din katt är det bra att komplettera loppbekämpningen regelbunden dammsugning av hemmet och att tvätta kattens filtar i minst 60 grader. Glöm inte filtarna i t.ex. husvagnen, stugan eller dina egna sängkläder om katten sover i din säng.

Kom ihåg att behandla samtliga hundar och katter i hushållet mot loppor enligt produktens instruktioner, så att inte de vuxna lopporna får möjlighet att lägga nya ägg i omgivningen. Detta håller lopporna borta ett tag.

Tänk på att vissa lopp- och fästingmedel för hundar är mycket giftiga för katter!

FÄSTINGAR OCH SKYDD MOT FÄSTINGAR


Den vanligaste fästingen i Sverige är Ixodes ricinus. En fästing är inte en insekt, utan ett blodsugande kvalster. Den är ett spindeldjur som livnär sig på blod från alla djur och människor, även från katter.

Fästingar finns i fuktiga och skuggiga områden, främst i halvhögt gräs i närheten av vattendrag. När en fästing biter finns ämnen i dess saliv som bedövar huden och gör att bettet inte känns. Hur länge en fästing sitter fast beror på i vilken del av livscykeln den befinner sig. Fästingen har fyra stadier i sin livscykel: Ägg, larv, nymf och vuxen. Den behöver suga blod för att gå från larv till nymf och från nymf till vuxen. Larverna suger blod i 3–5 dagar, medan de vuxna fästingarna suger blod i en vecka eller längre om de får sitta kvar.

Fästingsäsongen

Fästingar är aktiva när temperaturen är högre än 5 grader. Efter en mild vinter börjar fästingsäsongen tidigt på våren och den kan vara ända till sen höst.

Katter som bor på landet får ofta fästingar, särskilt i områden med naturlig växtlighet.

Kontrollera kattens päls efter fästingar varje dag

Under fästingsäsongen bör du varje dagleta efter fästingar i pälsen. Glöm inte bort att kolla dig själv också. Om du hittar en fästing ska du ta bort den direkt. Använd fästingpincett och dra fästingen rakt ut, utan att vrida den.

Skydd mot fästingar

Det finns produkter som skyddar katten mot fästingar, till exempel spot-on-medel som droppas på huden eller halsband. Vissa av produkterna är långtidsverkande, medan andra verkar under en kortare tid. Vissa produkter kräver recept från veterinär medan andra produkter kan köpas receptfritt på apotek. Fråga din veterinär om vilket skydd som passar bäst för just din katt.

Kan katter bli sjuka av fästingbett?

Människor kan drabbas av fästingburna sjukdomar. Hundar likaså. Men hur är det med katter?

Katter är speciella djur, också när det gäller fästingburna sjukdomar. Jämfört med hundar så är det omtvistat ifall katter kan bli sjuka i Borrelios eller TBE. Man kan finna antikroppar mot bakterien eller viruset i kattens blod, men utan att den visar tecken på sjukdom. Den tredje fästingburna sjukdomen som förekommer i Sverige, Anaplasmos, kan däremot ge katter milda symtom så som feber, nedsatt allmäntillstånd och aptit samt lindrig ögoninflammation. Det är inte heller ovanligt att själva fästingbettet orsakar en lokal infektion i huden, som kan klia och visa sig som en liten svullnad.

Med andra ord kan det vara en god idé att skydda sin katt mot fästingar. Även om det är ovanligt att katter drabbas av fästingburen sjukdom kan det vara skönt att slippa plocka mer eller mindre blodfyllda fästingar från din 4-benta vän. Prata med din veterinär så kan du få hjälp med att välja det fästingmedel som passar bäst för just din katt.

Vilka fästingburna sjukdomar finns i Sverige?

Precis som oss människor gillar fästingar sommaren och värmen. De sitter ute i vegetationen och bara väntar på att nästa byte ska passera förbi. Fästingar kan överföra fästingburna sjukdomar till både människor och djur, inklusive katter.

I de nordiska länderna förekommer tre fästingburna sjukdomar, men det är bara en av dem som man klart vet kan göra katter sjuka:

  • Anaplasmos: orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum och kan ge katter milda symtom så som feber, nedsatt allmäntillstånd och aptit samt lindrig ögoninflammation.
  • Borrelios: orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi. Den smittar via fästingbett men det är oklart om katter kan bli sjuka i Borrelios.
  • TBE (Tick-Borne Encephalitis), också känt som hjärnhinneinflammation, orsakas av ett virus. TBE är en allvarlig sjukdom hos människa, men det har aldrig konstaterats att TBE-viruset orsakat sjukdom hos katt.

Även om man kan finna antikroppar mot dessa bakterier eller virus i blodet hos katter betyder det inte att de har varit sjuka eller kommer visa symtom. Men hittar du en fästing på din katt är det ändå en god idé att ta bort den så snart som möjligt för att minska risken för eventuell överföring av smittor. Katter kan också ibland få en lokal infektion på platsen för fästingbettet, som kan klia och visa sig som en liten svullnad. För att minska risken att din katt kommer hem med blodfyllda fästingar kan du behandla den med fästingmedel. Prata med din veterinär så får du hjälp att välja ett fästingskydd som passar just din katt.

Har du fästingar i din trädgård?

Brukar din katt få fästingar trots att den mest håller till ute i er trädgård? Eftersom fästingar är så små är de inte lätta att upptäcka och det kan vara svårt att veta hur många som egentligen finns där ute i trädgården. Men det är rätt enkelt att ta reda på med hjälp av s k flaggning, en metod som används i vetenskapliga studier då man vill samla in fästingar för att undersöka förekomsten av fästingburna sjukdomar.

Du behöver dock inte vara vetenskapsman för att använda dig av flaggning. Metoden fungerar även utmärkt om du vill få en uppskattning av hur många fästingar du har i din trädgård, eller var i din omgivning de är som allra flest. Fäst ett vitt lakan på en lång pinne och du har gjort din ”flagga”. I studier använder man en flagga som är 60cmx100 cm. Om du använder dig av den storleken och flaggar 100 m2 av din trädgård och därefter räknar antalet fästingar på tyget kan du räkna ut fästingförekomsten:

  • 100 fästingar per 100m2 – du har en kraftig fästingbörda
  • 30 fästingar per 100 m2 – du har en måttlig fästingbörda
  • 10 fästingar per 100 m2 – du har enbart ett fåtal fästingar

Dessa bedömningar baseras på flaggning gjord i skuggiga områden i juni. Kom ihåg att du bör utföra flaggningen ett flertal gånger då att antalet fästingar kan variera mellan olika tidpunkter på dagen och beroende på väderlek. Flest antal fästingar kommer du att finna i områden med hög vegetation, i skuggan och under varma dagar.

Fästingar i olika storlekar

Fästingen har fyra livsstadier: ägg, larv, nymf och vuxen fästing. Den måste alltid suga ett blodmål före utvecklingen till nästa livsstadie. Därmed suger en fästing blod tre gånger under sin livstid.

Vanlig fästing, Ixodes ricinus, är den fästingart som är vanligast i Sverige. När den är i larvstadiet är den mycket liten. Så liten att du antagligen inte ens märker att den bitit sig fast på din katt. Du kan se larven längst ner till höger i bilden. Genom att ge din katt förebyggande behandling mot fästingar slipper du plocka blodfyllda fästingar från din 4-bente vän.

Bilder: Hans Smid
The information and image is published according to the rules of Creative Commons. https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Larvae of Ixodes ricinus transmit Borrelia afzelii and B. miyamotoi to vertebrate hosts
Sources: van Duijvendijk, G., Coipan, C., Wagemakers, A. et al. Parasites Vectors (2016) 9: 97. doi:10.1186/s13071-016-1389-5

INÄLVSMASKAR

Det finns två olika typer av maskar: rundmaskar och bandmaskar. Bland rundmaskarna är spolmask den som är vanligast förekommande.

Livscykeln hos rundmaskar innefattar omogna larver som förflyttar sig via lungorna, hostas upp och sväljs och sedan utvecklas vidare till mogna maskar i tarmarna.  Rundmask förekommer ofta hos kattungar och unga katter och kan behandlas med avmaskningsmedel.

Förekomst och spridning

Spolmask kan spridas direkt mellan katter via ägg och larver i kattens avföring som hamnar i miljön, men vanligare är att infektionen sker indirekt via bytesdjur. Vuxna katter kan vara en smittkälla om de fångar bytesdjur som innehåller smittsamma larver. Dessutom har vuxna katter oftast vilande larver i kroppsvävnaderna. När en hona blir dräktig vaknar larverna och flyttar sig till mjölkkörtlarna. Kattungarna kan sedan smittas med rundmask via mjölken när de diar.

Bandmask smittar bara via mellanvärdar (små bytesdjur eller loppor) och inte direkt mellan katter. Mellanvärden får i sig äggen, som utvecklas till larver. När katten sedan äter mellanvärden utvecklas larverna till vuxna bandmaskar i katten. Vanliga mellanvärdar är möss och råttor, men loppor, rå fisk och råa inälvor kan också agera mellanvärdar. Katter påverkas på olika sätt av maskar beroende på ålder, immunsystem, livsstil och omgivning.

Symtom på rundmask

Symtom på lindrig till måttlig infektion av rundmask kan vara avmagring, dålig tillväxt, matt päls, trötthet, dålig aptit, kräkningar, slem i avföringen och blodbrist. Svåra infektioner kan yttra sig som svullen buk, hosta och nossekret. I sällsynta fall kan katten avlida av förstoppning på grund av den stora mängden maskar i tarmarna.

Symtom på bandmask

Katter brukar inte påverkas så mycket av bandmaskar. Det går ibland att se bandmaskleder (små delar av masken) i avföringen eller runt anus. Bandmaskleder liknar riskorn. Dessa släpps sedan i omgivningen. Innan de torkar ut kan du se att de rör sig lite.

När ska du avmaska?

Kattungar har nästan alltid mask och bör behandlas. Fråga din veterinär om råd för avmaskning.

ÖRONSKABB


Öronskabb är ett litet kvalster som lever i kattens öron. Öronskabb finns ofta hos kattungar och unga katter och leder till extrem klåda och irritation. Katten brukar klia sig intensivt i öronen och skaka på huvudet. Om du tittar djupt ner i örat kan du se ett mörkt kornigt sekret som liknar malt kaffe i öronen. Om du misstänker att din katt har öronskabb måste den undersökas av en veterinär så att lämplig behandling kan sättas in.